Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 anställda politiker. Dessa är uppdelade i partier efter hur många röster de har i folkomröstningar, och varje parti har en egen kvot av platser i riksdagen. De flesta ligger mellan 20-40 procent. Partierna väljer sedan vilka som ska representera dem i riksdagen, genom att ha interna omröstningar eller genom att själva utses av andra personer inom partiet. Enligt svensk lag är det endast legala vuxna medborgare som får delta i riksdagsvalen.
Riksdagens huvudsakliga uppgift är att besluta om nya lagar, men den har även andra funktioner såsom budgetansvar och kontroll av regeringen. Beslut fattas normalt sett genom majoritetsbeslut, det vill säga att den proposition eller det förslag till lag som flest riksdagsledamöter stödjer blir antaget; denna metod gynnar dock inte alltid minoritetsgrupper inom riksdagen, och ibland kan beslut tas mot majoritetens vilja. Vid svåra frågor kan man istället använda sig av kompromisser där olika parter ger med sig på något för att nå fram till en gemensam lösning; denna metod tar dock oftast längre tid och leder inte alltid till det bästa resultatet.
Riksdagens uppgifter
Riksdagens uppgifter är att besluta om lagar och budget, samt att kontrollera regeringen. Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. Valet till riksdagen sker genom blockvoting, vilket innebär att varje parti får en fast antal mandat beroende på hur stor andel av rösterna de har fått. De flesta frågor beslutas i någon av de två kammarna, Andra kammaren eller Första kammaren. Beslut måste göras i bägge kammarna för att bli lag. Regeringen kan dock med undantag göra lagar utan parlamentets godkännande när det gäller tidsbegränsade frågor som rör militärt försvar och national säkerhet. Riksdagsbeslut kan också överklagas av regeringen till Högsta domstolen, men detta happar bara mycket s seldes.
Riksdagens organisation
Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter, valda vart fjärde år i allmänna val. Riksdagsvalen hålls den tredje söndagen i september. De flesta partier har ungefär lika många mandat. Ett mindre antal ledamöter tillkommer genom ersättningsmandat när en eller flera av de 349 ordinarie ledamöterna frånvarar under hela eller delar av mandatperioden på grund av exempelvis plikt att tjänstgöra i Europaparlamentet eller andra internationella uppdrag.
Riksdagsledamöterna utses inte personligen, utan representerar olika politiska partier. Ledamotens mandat är detsamma som valsedeln, det vill säga att det äger rum en indirekt representation. Detta innebär att riksdagsledamoten inte handlar enskilt, utan förutsatt att paragraferna om lagen (2010:737) om offentliga handlingars och sekretesslagen (2009:400) följs binder sig till sin partigrupps ståndpunkt vid beslutandet i riksdagen och kommittéernas arbete. Om en ledamot gör sig skyldig till grovt motarbete kan hen sparkas ur partiet med anledning härtill och dennes plats tas upp av nästa person på valdistriktets lista med samma partibeteckning. Sedan infogandet av 4 kap 14-15° RFB (riksförfattningsbalk) 1994 har dock endast två fall inträffat – Göran Lindblad (M), som 1997 hoppade ship från Moderaterna till Kristdemokratiska Samlingspartiet; och Morgan Johansson (S), som 2006 bytte från Socialdemokratiska Arbetarepartiet till Vänsterpartiet.[1]
Enligt regeringens proposition 2011/12:1 skall riksdagsvalet 2012 hållas den 9 september 2012.[2] Regeringen beslutade 2010-12-16[3] att införa ett personval i stora delar av landet redan vid namninsamlningarna under maj månad 2012,[4][5][6] men backade sedan ifrån detta beslut.[7][8]
Beslut i riksdagen
Beslut i riksdagen är det slutgiltiga steget för lagstiftning i Sverige. Beslut tas efter föredragning och diskussion i riksdagens kammare och sker genom omröstning. I de flesta fall beslutar riksdagen med en majoritet av alla röster, så kallad absolut majoritet. Det finns dock vissa undantag från denna regel, såsom när det gäller grundlagsförklaringar, ändringar av grundlagen eller ratificering av internationella fördrag. Dessutom kan beslut tas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att två tredjedelar av de avgivna rösterna motsvarar ja-sidan. Riksdagsbeslut är bindande för alla myndigheter och domstolar i landet.
Sammanträden i riksdagen
Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Den består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. De flesta frågor som behandlas i riksdagen går igenom tre steg: förberedelse, beslut och genomförande.
Förberedelsen innebär att regeringen eller andra aktörer lägger fram förslag till lagar och andra beslut som riksdagen ska ta ställning till. Dessa förslag kallas propositioner och remissvar. Ett annat viktigt dokument under förberedelsestegen är budgetpropositionen, som regeringen lägger fram varje höst och som anger hur mycket pengar olika myndigheter och verksamheter ska få använda under det kommande budgetåret. I budgetpropositionen ges också en bild av hur ekonomin ser ut – vilka inkomster och utgifter landet har haft under det senaste året samt hur man beräknar att det kommer att se ut under det kommande året.
Under beslutsteget tar riksdagens olika organ ställning till de olika propositionerna, genom att diskutera dem i plenum eller i någon av riksdagens 13 konstituerande utskott (grupper av ledamöter med sitt gemensamma ansvar för ett visst politikområde). Nya lagar kan bara antas om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar ja; detsamma gäller Budgetpropositionen, motioner (beslutsunderlag från partierna) samt interpellationer (frågor från enskilda ledamot). Besluten publiceras sedan i Svensk Författningssamling (SFS), vilket även giltighetsdatumet anges.
Besluten motsvarar inte alltid de ursprungliga regeringsförslagentill exempel kan oppositionspartier ha lyckats med amendmenterer (för- och nackdelar med motionsyrken). Efter handeln motiverade protokoll redovisas Resultatprotokolletoch justeringarnabudgetposternakan journalføres(registreras) separat . Vid sidan om resultatprotokollen finns handlingarna – betydelsen dels handlingsoffentlighet , dels parlamentariske sekreterare . Sedan 2010 har du pÅ internet full tillgÅng handlingarna , men innan dess var endast cirka 30 procent offentliga . Innan 1971 hemligstiftades handlingarna automatiskt 70 ‡‡‡‡‡‡ ar , men idag blir de offentliga direkt ; dock finns en del dokument fortfarande hemliga , bland annat journalanteckningarfÖR president Lage DahlbÉrg 1956-1966och information angÅende VSV:s activities 1994-1998(flygskyddsverket ) . Riksarkivetvarslar allmÄnheten via sin websiteoM planerade offentliggÖrandenaav handlingarsom finns hos RiksarkivetoCH Swedish parliament’s webbsiteanger datumenDÅ handlingarnafÖR olika perioderkOMMER ATT blimedaTabeldeladTO accessibLeIN the futureSO that those interested can plan their visits to the archives in good time
Riksdagsvalet
Riksdagsvalet är den process genom vilken medborgare i Sverige röstar för olika politiska partier till Riksdagen. Det är ett viktigt val, eftersom det påverkar hur Sverige ska styras och vilka politiska beslut som kommer att tas under den kommande mandatperioden. I valet ingår också riksdagsledamöternas personval, där man väljer vem man vill att ska representera sitt parti i Riksdagen.